Blog post 2025-05-27

3-30-300-regeln: En datadriven strategi för grönare och hälsosammare städer

Jacob Hjalmarsson 27 May, 2025

Stadsträd är mer än bara estetik; de är en viktig infrastruktur som bidrar till ekonomisk tillväxt, renare luft och vatten, minskad stress, koldioxidbindning, biologisk mångfald och svalare stadstemperaturer. Men hur kan städer effektivt mäta och hantera sina stadsskogar för att maximera dessa fördelar? Här kommer 3-30-300-regeln in, ett praktiskt ramverk som ger konkreta mål för stadsträdhantering och planering av grön infrastruktur.

3-30-300-regeln har utvecklats utifrån omfattande forskning om stadsträdens positiva effekter på hälsa och välbefinnande, och sätter tre tydliga, mätbara mål för urban grönska:

  • 3 träd från varje hem: Denna princip förespråkar att varje invånare ska kunna se minst tre träd från sitt hem. Denna direkta visuella tillgång till naturen har kopplats till förbättrat mentalt välbefinnande och minskad stress, vilket skapar en starkare koppling mellan medborgare och deras närmiljö.
  • 30 % krontäckning i varje stadsdel: Att uppnå minst 30 % krontäckning i alla stadsdelar är avgörande för klimatanpassning och miljöfördelar. Ett robust trädskikt hjälper till att mildra den urbana värmeöeffekten, förbättrar luftkvaliteten genom att filtrera föroreningar och stödjer lokal biologisk mångfald. Till exempel har Arboairs analys hjälpt Karlstads kommun att mäta krontäckningen i sina stadsdelar för att underlätta strategiska trädplanteringsinitiativ.
  • 300 meter till närmaste kvalificerade grönområde: Detta mål säkerställer att varje invånare har enkel tillgång till ett betydande grönområde inom 300 meter från sin bostad eller arbetsplats. Sådana områden är avgörande för fysisk aktivitet, social interaktion och det allmänna välbefinnandet i samhället, vilket bidrar till en mer beboelig och hållbar stadsmiljö.

Datans kraft för att uppnå 3-30-300

För att implementera 3-30-300-regeln effektivt krävs precisa data på trädnivå. Traditionella manuella inventeringsmetoder är ofta dyra och tidskrävande. Det är här AI-driven bildanalys, som den Arboair erbjuder, revolutionerar stadsträdhanteringen.

Arboair använder drönar-, flyg- och satellitbilder i kombination med avancerade AI-modeller för att leverera detaljerade insikter om stadsträdspopulationer. Denna process innefattar:

  1. Datainsamling: Bilder samlas in från olika flygplattformar.
  2. Bearbetning: Arboair bearbetar bilderna och genererar ortofoton och höjdmodeller.
  3. Analys: Ortofoton och höjdmodeller analyseras med Arboairs modeller för att generera data om träd.
  4. Data och insikter: Den resulterande datan exporteras sedan till era system.

Denna teknik ger kommuner och stadsplanerare:

  • Kostnadseffektivitet: Minskat beroende av dyra, manuella inventeringsmetoder. Till exempel var Arboairs kostnad per träd i Karlstad cirka 90% lägre jämfört med traditionella priser som sträcker sig från 150-500 SEK per träd.
  • Exakta insikter: Data på trädnivå för informerat beslutsfattande och optimal resurshantering, inklusive information om trädens hälsa och potentiella risker.
  • Skalbarhet: Flexibel, regionanpassad analys för både småskaliga ägare och stora skogsföretag.
  • Hållbarhet: Förbättrad planering för biologisk mångfald, bevarande och efterlevnad av regler.

Verklig påverkan

Städer som Karlstad har redan dragit nytta av Arboairs lösningar genom att snabbt och kostnadseffektivt bygga upp omfattande träddatabaser. Detta har gjort det möjligt för dem att inte bara hantera trädrelaterade risker proaktivt, utan också etablera en baslinje för att uppnå 3-30-300-målen. Stadsplanerare och arborister kan använda denna data för en mängd olika tillämpningar, från att planera nya infrastrukturprojekt med minimal påverkan på befintliga träd till att strategiskt plantera träd i sårbara områden för klimatanpassning.

Genom att anamma 3-30-300-regeln och utnyttja avancerade AI-lösningar för trädinventering och -analys kan städer skapa hälsosammare, mer motståndskraftiga och hållbara stadsmiljöer för alla sina medborgare.