En skogsägare med trettio hektar mark vet sällan vad som faktiskt döljer sig inne i skogen. Virkesköparens rundtur täcker kanske femtio procent av arealen. Resten bygger på erfarenhet och uppskattning.
Femtio procent av fastigheten
Det är inte lathet utan matematik. Att gå igenom femtio hektar tät grangallringsskog på ett noggrant sätt tar dagar, inte timmar. Det som ska hittas, barkborreangrepp, utspridda vindfällen i gallringsbestånden, toppbrott som ännu inte syns från vägen är precis den typ av skada som försvinner i mängden när man inventerar under tidspress.
Stormen Johannes visade det tydligt. De stora totalhavererna var enkla att identifiera. Det spridda och lilla gallringsbeståndet med rotröta, fröträdsställningar som tippat i kanten av ett hygge tog lång tid att kartlägga fullt ut. Stormen Dave, i södra Sverige, upprepade mönstret.
Problemet stannar inte vid ekonomin. Skogsvårdslagen begränsar hur mycket virke som får ligga kvar i gran- och tallskog, framför allt för att hålla nere risken för barkborreutbrott och angrepp av märgborren (tall). I ett gallringsbestånd med medelstam på 0,1 till 0,2 kubik är gränsen på tre kubikmeter per hektar gran nästan omöjlig att bedöma i fält utan grundlig inventering. Att kontrollera det kräver att man springer stickväg upp och stickväg ner och det är ett arbete de flesta markägare varken har tid eller resurser till.
Skogsinventering med drönare: hundra hektar på trettio minuter
Med en drönare och AI-analys förändras kalkylen. Hundra hektar skannas på trettio minuters flygning. AI-modellen identifierar varje skadat träd vindfällen, barkborreangrepp, toppbrott med nittio till nittiofem procents träffsäkerhet per individ. Det är en heltäckande bild på ett sätt som ingen fältinventering kan matcha vid rimlig arbetsinsats.
Arboairs plattform klustrerar dessutom skadorna geografiskt. Markägaren ser inte en lista på enskilda träd utan tydliga zoner: här är koncentrationerna, här bör du börja. Det underlaget delas direkt med maskinentreprenören via en kartlänk på telefonen eller direkt in i skördarmaskinens dator. Skördarföraren vet var hon ska köra och vad som ska tas hand om, utan att ha tagit ett enda steg i det berörda beståndet. Det är i praktiken en färdig traktplanering, automatiserad och levererad snabbt.
Vem har nytta av det
En markägare med tjugo till femtio hektar eller mer får plötsligt kontroll över mark som tidigare var svåröverskådad. Förvaltare och skogliga rådgivare kan ge bättre service till fler kunder på kortare tid. Och virkesköparna, ofta de som beställer inventeringen, kan erbjuda ett underlag som tidigare krävde resurser de sällan hade.
Det som förändras är inte vem som fattar besluten. Det är vad besluten fattas på. Den mänskliga kompetensen, virkesköparens lokalkännedom, rådgivarens omdöme, maskinförarens erfarenhet frigörs för de bedömningar där den faktiskt behövs. Inte för att räkna träd längs en skogsväg.